Nina Simone - Mr. Bojangles

Lyssna på den här underbara låten. Den är så fin, så vacker. Och gud vad vi minns.


När kaffekokandet blir till en samvetssak

Hallå kära bloggvärld! Tänkte bara försöka få ner en viss känsla i ord här i bloggen. Ni vet den där jobbiga "jag borde inte använda så här mycket varmvatten" eller "jag borde inte ha bett pappa köra mig den där onödiga biten hem"-känslan. Stötte precis på den i en ganska extrem form. Det handlar nämligen om kaffe. För en stund sedan så skulle jag göra mitt sedvanliga eftermiddagskaffe till hela familjen, samtidigt som jag hade tankarna någon helt annanstans. Allt gick bra som vanligt, tills jag såg att kaffet blivit alldeles för tunt. Brukar använda 4 skedar kaffe till en viss mängd vatten. Nu var det som om jag använt högst två, det var nästan så man kunde se igenom det! Vad gör man då? Kaffe är ju ingenting man slösar, allra minst vårat ickefairtrade-märkta Zoegas-kaffe. Är det okej att hälla ut en hel kanna med kaffe bara för att det inte faller mig i smaken? Vissa gillar ju tunt kaffe, det är ingen nödvändighet att göra kaffet så som jag vill ha det. Är inte helt insatt i hur Zoegas tillverkar sina produkter men jag tror bestämt inte att kaffebönorna skördas av rundmagade välavlönade arbetare.

Om man ser på saken på ett annat vis så kan man ju dock påstå att jag genom att dricka den äckliga koppen med kaffe tar bort hela nödvändigheten till den. Jag hade ju likagärna kunnat vara utan de två skedarna med kaffe om jag nu ändå inte skulle få någon som helst njutning (Mia, låt mig använda det ordet om jag vill) ut av dem. Är ni med i hur jag tänker?

Så, vad är rätt grej att göra? Borde jag hälla ut mitt kaffe, koka nytt, och avnjuta en välsmakande kopp kaffe eller ska jag sitta kvar här med mitt jättevattniga kaffe och tvinga i mig det? Rädslan för att göra fel vinner till slut, och därför sitter jag nu här och trycker i mig min omänskligt stora kopp med jätteäckligt kaffe. Hoppas samtidigt på att mamma, när hon kommer hem, struntar i sitt samvete och kokar en ny kanna. För ja, den kommer jag med glädje att ta del ut av.

Lite hyckleri mår man bara bra ut av.

Angeliqua

Förlåt, men detta måste sägas!

Vet att jag snackat mycket Hellström i mina sista blogginlägg. Ber om ursäkt för det. Men måste bara skriva det här, för jag storknar snart! Jag ska se Håkan två gånger i sommar! Peace and love den 22-27 juni har jag kanske redan nämnt. Det blir att se Håkan på festival för första gången i hela mitt liv. Hur bra kommer inte det bli?!

Nu har programmet för årets sommarspelningar på Liseberg även släppts. Och gissa vem som är inbokad till den 18 september? Jo, Håkan Hellström. Trodde verkligen att han skulle boka in Liseberg i sommar, men nu när jag fått det på papper känns det så jäkla bra. Håkan två gånger i sommar. För mina kära vänner som under hösten/vintern vant sig vid mina utrop i stil med "Idag är det 91 dagar kvar till Håkan!", "Idag är det 46 dagar till Håkan!!" eller "Håkan om treeeeeeeeeee dagar!!!", har jag även lite nyheter. Nu sätter nedräkningen igång igen, så stoppa in öronpropparna eller joina mig i min glädje. För jag ska se Håkan Hellström två gånger i år!! Juni och september. Jag är helt lyrisk. Fyfan vilket år!

Lisebergssläppet firar vi med världens bästa Tro och tvivel. Kanske sådär tredje gången jag sätter in ett klipp med den här låten nu. Men vad spelar det egentligen för roll? Den är ju så bra. Måste bara säga att jag tycker att gitarristen Simon Ljungman är så sjukt cool :b. Här favoriseras minsann inte Håkan och hurricane ska ni veta! Alla i bandet är faktiskt grymma om jag ska vara ärlig. Snacka om att de gav en riktig show hela gänget på konserten i februari!


För en lång lång tid (eller för en månad) sedan..

.. såg jag Håkan Hellström på Malmö Konserthus. Sitter här alldeles submerged i videor därifrån på youtube. Jag vill tillbaka. Vill bara stå där längst fram igen och njuta av musiken. Är bara sjutton år, men undrar nästan ifall jag någonsin kommer att få uppleva en starkare musikupplevelse igen. Timmarna den kvällen, den 28:e februari, dem glömmer jag aldrig. Att höra låt efter låt, alla precis lika underbara, ifrån den här fantastiska artisten som bara stod en meter ifrån en.. Ja, går det ens att beskriva? Vill bara att alla i min omgivning ska få uppleva någonting som de kan likna vid det här. För folk kan inte förstå känslan om de inte fått uppleva en sådan situation. Den kan nog närmast liknas vid eufori.

Nu har det iallafall gått en månad sedan den lördagen, fast jag kommer ihåg det som om det vore igår. Kommer ihåg hur jag satt här och bloggade klockan fem på morgonen, lite sådär halvt onykter efter kvällens bravader. Kunde inte somna eftersom jag visste vad jag skulle få vara med om de efterföljande timmarna. Jag visste hur stort det skulle bli, och det levde upp till alla mina förväntningar. Ja, det blev till och med bättre än vad jag hade hoppats på. Nej, den kvällen glömmer jag nog aldrig. Här är ett klipp med Håkan. Underbara För en lång lång tid ifrån Popcirkus i onsdags.



Godnatt kära bloggvärld :)!

Fredagnatt :)

Här sitter man hemma, nyss hemkommen ifrån en jättemysig biokväll och så hittar man kära Håkan på tv! Ingen dålig överraskning det inte! Det var dock reprisen sen i onsdags, så jag hade redan sett det. Fast vad gör det egentligen?

Ultraskillad som man är, så har jag laddat upp klippen ifrån programmet, Popcirkus, på youtube. Checka mina fina utmärkelser nedan! Håkan-fans är flitiga youtube-användare kan jag säga, för på enbart några timmar hade klippen över hundra visningar och så hade de dessutom hamnat på listorna över topprankade och mest sedda klipp. Ja, vad kan man säga? Vi älskar ju honom..


Och så var min kanal den 97:e mest sedda idag! Det är ändå ganska tufft, håller ni inte med?


Nu ska jag ta och lägga mig. Hoppas ni festar lugnt där ute på gatorna.. Eller vad säger jag? Kör på hårt, man lever bara en gång! Godnatt! :)

Ännu en krävande vecka avklarad!

Ibland blir jag bara så himla stolt över mig själv. Som nu, när jag tagit mig igenom ännu en vecka med hemskt mycket viktiga saker att genomföra (TOK-presentation mm). Kommer ihåg för några veckor sedan när jag hade så mycket att göra att jag verkligen, fullt seriöst, tänkte att "nej, that's it, det här klarar jag inte av". Att kunna se tillbaka på den veckan och tänka att "jo, jag klarade det faktiskt", det stärker en så himla mycket. När man sedan får utdelning för sitt slit, får högsta betyg på sitt matteprov (mhm, det fick jag!), och inser att man klarat av allting galant trots all den stress man var under, då känner man sig himla duktig. Med all rätta om ni frågar mig. Vet inte riktigt vad jag tänkte få fram med detta inlägget. Vill väl bara skriva ner det här som en liten påminnelse till mig själv. Som ett litet peptalk. För även om det känns som att allt man gör, främst när det gäller skola, bara går dåligt och är på väg att ta kål på en, då hjälper det väldigt mycket att kunna se tillbaks på det man klarat av förut. Det var allt för mig. Ha en trevlig fredag, för det ska jag absolut ha :)!

Angeliqua

Torrperiod

Har verkligen ingenting att skriva om, alldeles otroligt tråkigt. Mina bloggarskills går verkligen upp och ner som en bergochdalbana! Är inne i en liten torrperiod nu, så här kommer nog inte komma några intressanta updates de här dagarna. Har dessutom så otroligt mycket att göra i skolan, vilket tröttar ut en väldigt mycket. Verkar dock som att det ljusnar nästa vecka och sen så är det ju lov! Blir första påsklovet på år och dar som jag är hemma, har ju alltid hälsat på min pappa i Norge på påskloven, men han bor ju i Frankrike nu. Och någon frankrikeresa blir det inte. Inte nu iallafall :). Längtar iallafall så otroligt mycket till fredag, då denna veckan äntligen är över. Jag och Insan ska antagligen nörda oss och gå och titta på den nya 3D-filmen på Entré här i Malmö. Vi känner ju oss lite tvungna att kolla in den, även om sci-fi kanske inte står högst upp på listan över våra favoritgenrér. På lördag tror jag att det blir stan med samma människa. Och så måste jag få se Ines systerdotter som föddes i förra veckan!! Men en Ines & Angeliqua-helg alltså. Känns otroligt välbehövt.

Nu ska jag ta och öva in min del till grupp-presentationen som vi har imorgon. Sjukt skönt det ska bli när det är över. Och vill ni höra något positivt? Jag är inte nervös! Inte än iallafall.. Anyways, wish me luck och ha en trevlig tisdag!

Angeliqua

Jag, ett galet fan? Kolla på honom då! (pekar)

Hm okej. Att säga att jag är ett stort fan av Håkan Hellström är ingen underdrift. Kan liksom själv erkänna att jag tog ett flertal glädjeskutt då en musiklärare från Gävle önskade Klubbland på radion imorse. Att klockan var 6.50 på morgonen hindrade inte mig ifrån att skriksjungande dansa igenom hela huset. Har iallafall dock insett att det finns folk som är värre och mer extrema än jag. Gick in på mitt youtube-konto precis, och såg att jag fått ett mejl där. Det var någon som ville att jag skulle lägga till honom på msn för att denne ville prata med mig om Håkan Hellström. Mejlet löd seriöst:

Ämne: Håkan Hellström
Tjena, har du MSN lr något? adda mig på -@hotmail.com

måste tala med dig -------- :)

Så jag lade ju till personen i min kontaktlista för att fråga vad det var han ville. Ja, det verkar alltså som att det handlar om en han. Vad killen ville veta var ifall originalen av mina klipp var av bättre kvalitet än de jag lagt ut på youtube, om ljudet var bättre på dem. Han ville alltså ha mina klipp!

För det första: nej, de kallas mina klipp av en anledning. För det andra: vad skulle människan egentligen göra med dem? Har denne en samling av Håkan-klipp ifrån alla konserter han någonsin gjort? Bränner kanske människan ner alla insamlade klipp på dvd-skivor så att han sedan kan titta på dem på sin widescreen-tv i vardagsrummet? Och är det kanske så att personens hyllor är fyllda av dessa dvd-skivor med klipp på Håkan Hellström? Ja, jag skulle inte tvivla på det. Har sparat det konstigaste till sist: han är 26 år. Det är en 26-årig man, som för några veckor sedan var på sin 22:a konsert med Håkan. Och gissa vad han hade för profilbild på msn. You guessed it; en close-up på Håkan.

Angeliqua

Leave Hellström alooooone!

Klippet nedan ger mig kväljningar. Man får inte lov att som artist försöka sig på att göra en cover på en av Håkan Hellströms finaste låtar, vare sig det handlar om att hylla honom eller ej. Artisten ifråga har lyckats med att förvandla en av de vackraste låtarna i historien till något som närmast kan liknas vid en Pripps Blå-reklam. Folk som uppskattar denna version av Kärlek är ett brev skickat tusen gånger, de har inte hört originalet. Själv är jag glad ifall jag kan undslippa mardrömmar efter att ha lyssnat på det här. Jag skojar inte. Snälla Sanna Nielsen, håll dig till melodifestivalen, för där tål jag dig. Inkräkta inte på det här området, för det är inte ditt. Det här området innefattar enbart Håkan Hellström och ett fåtal andra artister.


Äntligen!

Har efter många om och men äntligen hittat ett program som enbart laddar ner mp3-filer ifrån youtube-videor. Detta betyder att jag nu kunnat få tag i låtar som jag kämpat för att få tag i jättelänge enbart med hjälp av några musklick. Jäkla skönt känns det. Stackars upphovsrättsinnehavare.

Note till Insan: Den versionen av För sent för Edelweiss som du älskar (tror det är den) väntar på dig här. Så påminn mig om att du ska ha den! I love you!

Förlängd helg!

21.00 på en söndagkväll. Vad gör jag vanligtvis vid den här tiden? Jo, jag sitter och gör skolarbete av något slag. Det gör jag inte idag. Vill ni veta varför? Jo, för jag är ledig imorgon! L-e-d-i-g! Precis som jag var förra måndagen då jag egentligen skulle befinna mig på någonslags science-dag på Lunds Universitet. Älskar mitt schema just nu! I nuläget är mitt enda stressmoment egentligen en viktig grupp-presentation som jag har nästa onsdag, men det känns ändå som att det kommer att gå ganska bra. Så just nu mår den här IB-eleven hyffsat okej kan jag säga :).

Nu ska jag gå ner och hämta en stor skål med glass, och sen ska jag sätta igång en film som rör ämnet för den ovan nämnda presentationen (rättegången kring the pirate bay) innan jag knyter mig till kojs. Ha en trevlig söndagskväll, och en trevlig jobb/skoldag imorgonbitti. Godnatt!

Angeliqua

Matlagning - nej, då tittar jag hellre på

Är hemma hos kära Insan nu. Hon lagar quesadillas, hennes lillasyster Vanja gör kladdkaka och jag, ja jag tittar på. Vet inte riktigt om det är mitt beslut eller deras. Att inkludera mig i matlagning slutar nämligen inte alltid i succé. Kommer ihåg när jag var här och skulle baka chokladmuffins eller något liknande när vi var tolv-tretton år sådär. Då råkade jag smälta tre plastskålar och en bricka som av någon konstig anledning befann sig på en plåt i ugnen. Ända sedan dess har jag märkt att de tar till diverse försiktighetsåtgärder så fort jag närmar mig deras kök. Känns lite hårt ibland, men jag vet att det är bäst så. Dessutom så är mat mycket godare när man inte sett hur den tillagats. Matlagning är helt enkelt inte min grej. Nåväl, ni får ha en trevlig lördag, det ska jag ha - med Ines mat och Vanjas kladdkaka.

Lördag, och jag är pigg som en lärka!

Mamma kom in och väckte mig klockan tolv idag, efter att jag fått sisådär 12-13 timmars sömn. Somnade vid halvtolv igår. Förstår ni hur duktigt det är av mig? Har liksom inte somnat förrän vid två hela veckan, vilket gjort att jag varit beyond trött de senaste dagarna. Anyways, har verkligen sovit som en stock för jag vaknade med mobilen mot kinden (fick jättefina märken i ansiktet av dess kanter) och såg att jag fått sms inatt vid tvåtiden utan att ha vaknat! Jag vaknar alltid av minsta aktivitet som rör min mobil eller hemtelefonen, det är liksom så jag är programmerad. Förstår ni då hur trött jag måste ha varit? Nåväl, nu är jag pigg som en.. som ett piggsvin (uu aa, vilken ordvits), och ska dra mig neråt för att äta frukost. Sedan är det husstädning som gäller innan jag ger mig av till Insan i Oxie lite senare. Vi är några tjejer som ska laga mat och titta på melodifestivalen hemma hos henne, ska bli supertrevligt.

Vem vinner ikväll då? Jag hoppas på af Ugglas, men jag får aldrig som jag vill i melodifestivalssammanhang. Tyckte bara om ett enda bidrag ut av trettiotvå i år (två med af Ugglas). Det var Maja Gullstrands låt som var med i den tredje (tror jag, kan ha fel) deltävligen. Men nej, den kom sist, såklart, så jag har inte jättemycket hopp om att det blir Snälla, snälla som skickas till Moskva i maj.

Vill inte låta bitter eller så nu, men om svenska folket låtit den knäppa tjejen som sjöng på grekiska komma till final, då kan nog svenska folket låta den här knäppgöken åka till Moskva också. Svenska folket suger när det gäller musik. Vad hände med sjuttio-åttiotalet när den svenska musiken, välförtjänt, uppmärksammades runt om i världen? Är det verkligen så att det var vi nittiotalister som föddes och helt enkelt drog ner hela musikkulturen i botten? Nej, för det var åttiotalisterna, I just know it. I blame them; them and their ugly clothes.

Gahh. Klänning. Nu!

Vad gör man när man har 250 kronor på kontot men måste ha en fin cocktailklänning inom en vecka? Ingen jäkla aning, men det är just i den situationen som jag befinner mig. Just nu lutar det åt att låna kära Emmas klänning, får se om den passar. Annars är nästa alternativ att experimentera lite med en klänning jag har här hemma som är lite för lång. Hade den på balen i nian, så den är verkligen superfin (lite för fin). Men syr jag bara upp den så att den går över knäna och klär ner mig lite med stora svarta "oordentliga" smycken eller något så kan den funka. Toppar jag dessutom men min egenfabrikerade lack-axelremsväska (består i princip av en kuvertväska genom vilken jag trätt ett svart jättelångt pärlhalsband som fungerar som rem), tror jag absolut att det går. Då återstår det bara att hitta någon i min närhet som är tillräckligt galen för att våga sy i det bräckliga sidentyget. I nödfall får det ju bli jag med mina klåfingriga händer, haha. Aaaah, lite panik här ändå.. Men det ska nog gå bra. *hosthost*

Angeliqua

Badambadambaambabababaaambaaam dududududuuuudu dududuuuuduuuu wååhååh

Precis så som rubriken lyder känner jag över att det är fredag - så jäkla härligt! För er som inte förstått det är min fina rubrik hämtad ur Kom igen Lena. Tycker själv att den här låten är lika med glädje. Blir så glad, sprallig och alldeles sprudlande lycklig när jag hör den, ungefär så som det känns efter sista lektionen på fredagseftermiddagarna. Redan vid de första tonerna är man ju uppe ifrån stolen och hoppar vilt och brett. Tycker att det är på tiden att jag sätter in en video av den låt som, tillsammans med några till, gjorde Håkan ett med svenska folket för ett antal somrar sen (är väl medveten om kliché-användandet). Vad passar då bättre än min alldeles egna video av denna underbart sköna låt? Ni som tidigare hävdat att Håkan ibland tar till lite falska toner, ni har inte hört mig och de tjejerna som stod omkring mig när den här låten kom den 28e. Ni får ha lite överseende med bakgrundssjungandetskrikandet som hörs ganska tydligt. Blir så otroligt glad av denna låt och av den här videon. Vi var så fantastiskt lyckliga där framme!


Håkan Hellström med Kom igen Lena! ifrån konserten i Malmö den 28/2-09
(början är inte med)

Nej, inte okej!

Idag så vaknade alla vi malmöbor upp till en jättesolig och vårig stad. Solstrålarna värmde verkligen mot ansiktet, det var inte ett moln på himlen och man fick verkligen den här "oj, nu är äntligen den långa vintern över"-känslan. Men nej, som ordspråket lyder så ska man inte ropa hej förrän man är över bäcken, för när jag i eftermiddags kom ut ur skolan, ja, då snöade det. Mm, ni hörde rätt, det snöar här. Vi hade ju för fasen typ åtta grader här imorse?! How is this even possible?

Sömn. Ja tack!

Efter att ha fått några ynka timmars sömn sitter jag just nu i skolan på en rast under vilken jag egentligen skulle kunna ha fått så himla mycket gjort. Tröttheten har dock tagit överhanden. Vet inte riktigt vad det är med mig, sover så himla lite varenda natt. Det får bli skärpning med det så som med så mycket annat. Kommer aldrig orka fram till sommarlovet annars. Måste börja äta frukost varje dag, måste börja gå och lägga mig i tid, måste börja gå upp ur sängen första gången klockan ringer. Himla många måsten. Nåväl, det är ju ganska nödvändigt det här, så det är väl bara att sätta igång? Ikväll ska jag ligga i sängen innan halvelva, promise!

Ska försöka sätta igång med min TOK ordentligt nu. Vi har ett ultraviktigt grupparbete, så att lägga det åt sidan för att vila funkar liksom inte just nu. Ber om ursäkt för det trötta förmiddagsinlägget hörni :), lovar att jag inte är fullt så dysfunktionell som jag låter i det här inlägget. Ni får ha en trevlig onsdag!

Angeliqua

Läggdags!

Så hade man klarat av den här tisdagen också! Tycker tiden rasar förbi just nu, ganska skönt faktiskt :). Känns som att det är helg hela tiden! Tänkte bara berätta, för er som är intresserade och som redan hört om min lilla olyckliga vurpa i skolans mest vältraffickerade trappa imorse, att jag faktiskt skadade mig i fallet. Min tå gör alldeles.. ont och är faktiskt lite blåslagen. Stackars mig. Som ni kanske förstår när ni läser det här, så började inte min tisdag jättetrevligt. Därför tänkte jag avsluta dagen på bästa möjliga vis. Här har ni Hurricane Gilbert med Håkan ifrån den 28/2:



Godnatt! :)

1-0 till youtube

Nehej! Detta är nästan skrattretande! Fick ju med mycket möda upp alla mina klipp ifrån Håkan-konserten på youtube igår. Ja, det trodde jag iallafall. Tills jag insåg att jag laddat upp fel klipp. Vill strypa någon. En executive på youtube corporations hade suttit bra. Haha, gahh. Kommer ihåg en artikel jag läste för ett ganska bra tag sedan som handlade om svenskars stressvanor. Kommer inte ihåg det exakta procentantalet men det var en jättestor del av svenska folket som upplevde att just internetsurfande var stressande. Nu förstår jag vad de menade.

Nåväl, det är bara att hoppa upp på sadeln igen. Tar inte så jäkla mycket energi egentligen, det är bara irriterande när det går fel. Så fort jag är klar här ska jag sätta igång med min engelskauppgift. Ska göra en Language Biography av mig själv. Typ spåra mina språkvanor tillbaks till föräldrar och släktingar, identifiera olika källor till varför jag pratar just de språken som jag gör och hitta anledningar till att jag använder de språken på de sätt jag gör. Väldigt intressant om jag får säga det själv :). Vi ska diskutera var och ens biografier på lektionen imorgon och med tanke på att jag går IB (med folk som pratar hur många språk som helst och har en fruktansvärt intressant bakgrund) lär det nog bli en ganska intressant timme. Där ser ni, skolan kan vara positiv ibland!

Angeliqua

Kärlek är ett brev skickat tusen gånger

Gahh, vad kvaliteten försämrats i och med märkningen! Nåväl, får fixa det imorgon eller något. Nu ska jag iallafall sova. Här är Håkan Hellström med Kärlek är ett brev skickat tusen gånger, ifrån hans konsert i Malmö den 28:e februari i år. Titta så nära jag stod! Och det är inte jag som bölsjunger. Det är bara den tondöva stämman som är min ;)

(lägg märke till mitt "what the fck?!" ~2.20 när en tjej bestämmer sig för att 'killa' Håkan på ryggen)

Introducing Peaquack productions

Mina och Ines videor ifrån den 28:e är på väg ut på youtube! Märkta med vårat alldeles unika namn peaquack, vilket vi hämtat från vår kära högstadietid. Under de tre åren ut av mitt liv hette jag quack (eller ankan) och Ines hette peanut (eller jordnöten). Kanske några av de mest osmickrande nicknames jag någonsin blivit given eller gett, men ja, vi var fjorton år och jättetöntiga. Tycker dock faktiskt fortfarande att båda namnen är ganska gulliga. Väcker iallafall otroligt många minnen :)!

Anyways, sitter och editar videorna nu. De är så fina många ut av dem. Det vill säga de som jag eller några av de övriga tonårstjejerna som stod runtomkring mig inte förstört med våra patetiska snyftningar.

Angeliqua

Bloggtorka!

Nej, gud vad tråkigt. Har absolut ingenting att skriva om. Ska iväg till Insan nu, ha filmkväll och sover sedan över där. Har bestämt mig för att bloggidéerna får kicka igång igen i helgen med, så förvänta er mästerverk inom snar framtid! Lämnar er med en video av en sydnyttsprogramledare som inte kan hålla tillbaka asgarvet, vilket inte jag heller hade kunnat.. Ha en trevlig fredag :)!


Tingsek

Magnus; malmökille med mysig musik. Alliteration så det heter duga.. Nedan hittar ni Magnus Tingseks Let it shine. Lyssna och njut så här på kvällskvisten!



(ja, detta är ett fullt medvetet drag av mig, för att visa världen att jag inte bara lyssnar på Håkan)

Nu Sigge

En låt som kära Håkan tillägnat sin lilla son Sigge Mio. Väldigt, väldigt fin. Godnatt allihop!


Man får det aldrig roligare än vad man gör det

Hittade precis lite gamla videor på datorn. Här är en ifrån i vintras, då jag och två vänner fått i oss lite för mycket kaffe på ett fik. Det var meningen att det skulle bli en pluggfika, dock fungerade inte det, då vi plötsligt kom på att man kunde race:a neråt med stolarna vi satt på. Och mm ja, jag vet redan att jag är en extremt tävlingsinriktad människa och därmed även en extremt dålig förlorare. Nåja, videon skänkte mig iallafall ett gott skratt:



Gud, vad folk är arga och ilskna då.

Hatgrupperna på facebook börjar gå lite för långt nu. Hittade precis en grupp som kritiserade Aftonbladets recensent Markus Larsson. På gruppens wall står det bland annat: "Jag kan lova att även om Jimi Hendrix skulle återuppstå och ge världens bästa spelning skulle han såga den! Det säger allt!" och "(...)HÖRDE DU DET DITT TATTARHELVETE TILL JOURNALIST!!!!!!!!!!!!!"

Hur kan man säga så om någon med så här pass bra känsla för musik? Nej, han sågar inte allt. Jag älskar numer Markus Larsson.

Vadå, jag är väl inte partisk? :S

Allmänt trött och sur

Hemma ifrån skolan idag. Sitter och gör matte. Ingen extrasömn här inte, nejnej, här är man igång hela tiden. Hade egentligen matteprov idag, men hoppas på att få göra det imorgon istället. Per, Pära, J.O (Jamie Oliver), Lundqvist: lovar att jag inte skolkar för att missa ditt prov, verkligen, promise. Moahaha. Eller är det möjligtvis en IB-skolkning på gång här? [Definitionen av IB-skolkning lyder stannar hemma ifrån skolan för att ägna sig åt skolarbete]

Who knows? You sure don't!

Är fortfarande uppsnärjd i det blå

Skolstress hit och skolstress dit. Jag har fortfarande inte kommit ner ifrån mina moln. Går omkring och dagdrömmer om i lördags, självklart med hörlurarna i öronen, och tänker på hur lycklig jag kommer vara nästa gång jag får vara med om det här. Har i nuläget ändå inget roligare för mig, och heller inte någon lust för att ockupera hela min hjärnkapacitet med skolarbete. Så därför vandrar tankarna tillbaks till i lördags titt som tätt. Det var så himla sjukt underbart lyckat. Hm nej, är absolut inte beredd att släppa taget om min glädjeyra än. Här kommer några fler bilder:

28/2-09

28/2-09

28/2-09
Här börjar Håkan i fullständig extas att headbanga ner emot min kamera. Jag bara "aaaahhhhh!" och hoppade bakåt i ren chock.

28/2-09
"Du är bara en av mååå-åånga määnniskor jag drömt om"

28/2-09
Kärlek är ett brev skickat tusen gånger. Förstår ni nu vad jag menar med att han satt väldigt nära?

28/2-09
Nu kan du få mig så lätt. Hihi: "Fanns det en plats, i hennes värld för två?"

Lovar att nästa inlägg kommer att handla om något annat än Håkan Hellström. Faktum är bara det att det enda jag har på hjärnan just nu förutom just konserten i lördags är negativt. Och ni vill ju hellre läsa inlägg av en positiv Angeliqua, ellerhur? Nu ska jag sätta igång med min enorma workload! Puss

Angeliqua

Håkan Hellström, den 28 februari 2009

En kväll jag sent kommer att glömma. Det började oslagbart, fortsatte oslagbart och avslutades oslagbart. Då jag och Insan äntrade konsertsalen på konserthuset framme vid de första raderna såg vi först två lediga platser på kanten av rad ett. Är det våra, tänkte vi då? (De hade räckt mer än nog, vi hade varit så himla nöjda bara med dem) Men.. Sedan så tittar vi lite längre in på raden, och där finns det en lucka. Plats elva och plats tolv. Våra. Då skakade hela jag kan jag säga, benen vek sig nästan. Vi satt alltså verkligen längst fram i mitten. Och jag ville inte gråta. Och så kom Gilbert in på scenen. Fina, fina Gilbert. Han introducerade Håkan, och in kom han. Och vi dog. Jag skrek, jag log, tårögd. Så satt vi där medan Håkan sjöng för oss. När Känn ingen sorg för mig Göteborg kom exploderade det, och vips så stod jag framme vid scenen, och rörde mig sakta men säkert tillsammans med några andra tjejer närmre scenkanten. Till slut stod vi där, med scenkanten emot våra lår, och kunde till och med sitta på scenen (då Håkan inte stod där vill säga). Håkan stod några centimeter ifrån mig gång på gång. Han satt en halvmeter ifrån mig när han körde Kärlek är ett brev skickat tusen gånger. Han tog min hand, och log emot oss allihop. Jag log nog så att leendet sträckte sig upp till öronen, haha. Så overkligt. När han stod framme och bugade sig precis framför mig, så tog jag och en annan tjej och rufsade honom i håret, haha sjukt. Han kollade upp och började asgarva, vilket vi gjorde också. Jag har skrattat med Håkan Hellström, tagit honom i hand, ruffsat honom i håret och stått inom en radie av två meter ifrån honom i två timmar. Har ni gjort det?

Kan inte beskriva känslan. Jag var först alldeles numb, förstod liksom inte. Sedan fortsatte jag att inte förstå, men gick ifrån att vara numb till att få den varmaste känsla inom mig. Under autografskrivningen missade jag dock att få en autograf. Han kom förbi oss, jag satt på scenkanten, och jag bara
"Håkan, skriv!"
"Vart ska jag skriva?" :)
"Ehm, ehm, ehhh..." TUNGHÄFTA, jag hade glömt min väska borta vid min plats. Brevid mig kom fort ett
"Hååååååååååkan, skriv på min tröja" Och sen var det över, jag fick ingen autograf.

Men det gör ingenting, det får bli till nästa gång. Den här kvällen var ändå så oslagbar. Kan inte förstå att jag faktiskt varit med om det, satt på scenen när Håkan körde sina underbara låtar. När För sent för Edelweiss kom, då brast det totalt för mig. Då grät jag, och grät och grät. Det var så himla fint. Varenda en ut av oss fick nog känslan av att det var en personlig serenad till en själv. duktig är han. Nu kan du få mig så lätt grät jag mig också igenom, eller grätsjöng ska jag kanske säga. Har förstört hela videon för att man hör mig snyftsjunga igenom hela. Fast det var så perfekt att han körde den som avslutning, det var den låten, den versionen av den låten, som fick mig att gå ifrån någon som gillar Håkan till någon som älskar Håkan. Det var så bra. Oslagbart. Gråter när jag tänker på det. Och nu är det över. Gråter när jag tänker på det med. Märkte även när jag kollade på videorna att jag antagligen grät under Kärlek är ett brev skickat tusen gånger. Antingen är det jag, eller så är det tjejen brevid mig. Någon bölsjunger iallafall, möjligt att det är jag. Den bästa kvällen i mitt liv. Videorna åker snart ut på youtube, och då sätter jag direkt in de här! :) Här kommer några bilder:







Den bästa kvällen i mitt liv. Min starkaste musikupplevelse någonsin. Nej, min starkaste upplevelse inom alla områden.. Älskade Håkan.

RSS 2.0