angeliqua

Jag lyssnar väldigt mycket på musik. Alltså verkligen mycket. Merparten av den tiden jag är vaken har jag lurar i öronen eller cd-spelaren/iPod-högtalarna/datorhögtalarna på. Livet blir liksom en nyans ljusare/mörkare (beroende på vilket humör man är på och vilken musik man väljer att lyssna på) på det viset. Och det gillar jag. Att andra lyssnar på samma musik som jag brukar göra mig jätteglad. Det brukar det. Det brukar kännas som en liten personlig seger när en av mina favoritartister värvat fler lyssnare. Vanligtvis. Utan på dagar som den här. För under loppet av tjugo minuter har en tjej på min facebook delat med sig av två låtar som jag tycker om. Eller som jag älskar. Och jag har suttit och slitit mig i håret av irritation och muttrat på för mig själv om att de där är "mina låtar". Mina. Jag påminner om Gollum. Det känns som att hon missbrukar och/eller utnyttjar något som tillhör mig. Gollum stämmer nog in rätt bra på mig idag.