Italien var det ja!
Jaa ni, kära läsare. Får väl ta och dra igenom min underbara italienresa en gång för alla så att jag kan komma igång med mitt vanliga nutidsbloggande igen.
Resan fick absolut ingen bra start när vi väldigt vinglande (av vinden, inte av någonting annat) i full storm tog oss över bron i styvfarföräldrarnas lilla bil. Något läskigare hade jag aldrig varit med om, det vill säga tills vi kom på det plan vi skulle åka med. Det ursprungliga planet hade gått sönder, vilket resulterade i att vi fick åka med ett gammalt, gammalt plan daterat sisådär 1985. Jag var inte glad, och blev inte gladare av den väldigt skakiga starten. Usch, det var utan tvivel den värsta flygresan jag någonsin varit med om!
Lyckligt nog vände oturen så fort vi landade. Jag var allra först ur planet, väldigt ivrig över att äntligen få komma ut, och möttes av både strålande flygpersonal och sol. Tjugosju grader var det där ute på flygplatsen så att behöva gå in i kylan igen för att hämta bagaget var inte jättekul. Väl framme på hotellet blev det en snabb dusch innan vi gav oss ut för att hitta ett trevligt matställe, vilket vi verkligen gjorde! Ville vara sådär lite halvt italienar-maffiosig och beställde in en Pasta Cosa Nostra medan jag ängsligt såg mig omkring efter svartklädda, mustaschprydda, cigarr-rökande män som eventuellt skulle reagera. Några sådana hittade jag dock tyvärr inte (såg inte en enda typisk maffia-människa under hela resan, sjukt tråkigt!). Maten var underbar. Eller iallafall allas utom mammas, hennes otur med maten började redan första kvällen och fortsatte sedan varenda kväll, stackarn. Efter maten blev det att promenera tillbaks till hotellet längs Neapels mörka gator för att sedan kunna vakna tidigt nästa dag, då vi skulle till Capri. Bilder finner ni nedan, dock inte alla, tog över 200 stycken.
Dagen efter blev det Capri, som det (vilket ni säkert räknat ut) kommer att skrivas om i nästa inlägg.
Resan fick absolut ingen bra start när vi väldigt vinglande (av vinden, inte av någonting annat) i full storm tog oss över bron i styvfarföräldrarnas lilla bil. Något läskigare hade jag aldrig varit med om, det vill säga tills vi kom på det plan vi skulle åka med. Det ursprungliga planet hade gått sönder, vilket resulterade i att vi fick åka med ett gammalt, gammalt plan daterat sisådär 1985. Jag var inte glad, och blev inte gladare av den väldigt skakiga starten. Usch, det var utan tvivel den värsta flygresan jag någonsin varit med om!
Lyckligt nog vände oturen så fort vi landade. Jag var allra först ur planet, väldigt ivrig över att äntligen få komma ut, och möttes av både strålande flygpersonal och sol. Tjugosju grader var det där ute på flygplatsen så att behöva gå in i kylan igen för att hämta bagaget var inte jättekul. Väl framme på hotellet blev det en snabb dusch innan vi gav oss ut för att hitta ett trevligt matställe, vilket vi verkligen gjorde! Ville vara sådär lite halvt italienar-maffiosig och beställde in en Pasta Cosa Nostra medan jag ängsligt såg mig omkring efter svartklädda, mustaschprydda, cigarr-rökande män som eventuellt skulle reagera. Några sådana hittade jag dock tyvärr inte (såg inte en enda typisk maffia-människa under hela resan, sjukt tråkigt!). Maten var underbar. Eller iallafall allas utom mammas, hennes otur med maten började redan första kvällen och fortsatte sedan varenda kväll, stackarn. Efter maten blev det att promenera tillbaks till hotellet längs Neapels mörka gator för att sedan kunna vakna tidigt nästa dag, då vi skulle till Capri. Bilder finner ni nedan, dock inte alla, tog över 200 stycken.
Vi lämnade ett regnigt och blåsigt Kastrup med ett riktigt mohahah-skratt, riktat mot er som fick stanna kvar..
.. och anlände i ett soligt Neapel.
Jag och mamma var trötta och varma när vi väntade på bussen som skulle ta oss till hotellet. Vi var dock väldigt glada! Och visst är vi helt otroligt lika? (..)
Ooockså togs det turistbilder ifrån balkongen på hotellrummet!
Den väldigt mysiga restaurangen
Pasta Cosa Nostra blev det ja!
Och så rött till det, tack mor!
(Blir alltid lika glad över andra länders negligerande av åldersgränser)
.. och anlände i ett soligt Neapel.
Jag och mamma var trötta och varma när vi väntade på bussen som skulle ta oss till hotellet. Vi var dock väldigt glada! Och visst är vi helt otroligt lika? (..)
Ooockså togs det turistbilder ifrån balkongen på hotellrummet!
Den väldigt mysiga restaurangen
Pasta Cosa Nostra blev det ja!
Och så rött till det, tack mor!
(Blir alltid lika glad över andra länders negligerande av åldersgränser)
Kommentarer
Trackback
