angeliqua

En kille kommer till Slagthuset för att stå och gnugga på lite skivor. Killen kallar sig för DJ (även fast alla vet att jag är den enda med belägg för att kalla sig det) och har gjort sig känd under namnet David Guetta. Han får en hel stad att buzza om hur awesome fredagen den 23 oktober kommer bli. Herregud, Guetta kommer till Malmö. Fortare än någon hinner ta ett andetag så är han upphöjd till en Gud i de flestas ögon och att yttra meningarna "Nej, jag ska inte se Guetta. Jo, jag hade kunnat få biljetter, men han är inte riktigt min grej" blir att häda. På kvällen den 23 oktober anländer guden ett par timmar sent, han börjar spela 1.20 och ungdomarna som samlats är inte helt glada. När han sedan börjar spela och de märker att "oj, men detta är ju som vilken house-musik som helst, vi hade ju lika bra kunnat festa loss hemma till Spotify", då börjar bägaren rinna över. Merparten av publiken är missnöjda och spenderar resten av kvällen med att klaga på den som de för några timmar sedan sett som en gud.

Dagen efter översvärmas facebook av arga statusuppdateringar och en grupp vid namn "Vi som är besvikna på evenemanget med David Guetta som gäst 23/10-2009" startas. Klaga inte på Slagthuset, det enda de gjorde var att få dit någon som ni höjt upp till skyarna som gäst (är dessutom ganska säker på att de inte bröt några regler angående hur många människor som fick vistas i deras lokaler). Klaga inte heller på Guetta, herregud, nej. Nästa gång kanske ni helt enkelt bara ska ta en DJ för den skivspelande killen han är. Och väljer ni då att betala dyra inträden för att se denne, förvänta er då ingenting annat än just det - en kille som spelar skivor.

Jag är på lite dåligt humör som ni kanske märker.